Min yngste son skall bli pappa någonstans i slutet av november.

Jag skall omedelbart erkänna att jag har haft mina dubier när det gäller minsting och huruvida han vill bli far.

Låt mig förklara;

Jag hade den enorma glädjen att bli pappa till två pojkar när jag var 29 år och jag tyckte det var en perfekt ålder att bli förälder i.

Minsting är nu dryga 35 år och uppenbarligen är det rätt ålder för honom.

Vi backar bandet lite.

Den förstfödde av enäggstvillingarna har haft lyckan att bli pappa för 3,5 år sedan till en mycket söt liten son så det har väl legat i luften att också den andre kommer till skott om man säger så.

Nå, minsting har haft en karriär inom sporten med hyfsad framgång denna har sedan övergått i ett elitmotionerande som många gånger har fått mig att undra om han haft en skruv lös.

Det har varit att simma i älvar, springa i vildmarker, cykla i bergskedjor, åka skidor till världens ände etc. etc.

Jag har nu och då försynt frågat om han inte skulle ägna lika stor energi åt att föröka sig?

Svaret har varit i stort sett detsamma varje gång, "de' e' lugnt farsan".

Jag tittande då lite forskande på min son och tänkte i mitt stilla sinne;

Mhmmm, typ.

Till saken hör att han nu sedan ett antal år tillbaks har haft förmånen att vara/leva tillsammans med och förlovad, vilket skedde på Tenerife, med en skönhet som har ena benet i Chile och andra benet i Finska skärgården.

Vid ett tillfälle satt minsting och jag och funderade över livet och han var en hel del vankelmodig då kärlekslivet inte gick som planerat.

Jag berättade för honom att som jag såg det så styr ödet och det är egentligen inte så mycket att göra annat än att sitta still i båten och följa med.

Jag sade också åt honom att jag trodde att han skulle träffa en tjej på hans sportklubb och mycket riktigt var det precis vad han gjorde.

En rolig parentes är att Moffe bjöd ned minsting och sin sambo utan att jag visste om det, en rökridå lades ut så jag var ovetandes, in i ankomsthallen klev sonen och en tjej som med sina pepparkornsögon nitade mig och jag vände mig till Moffe med en mycket frågande min?;

"Men för helvete Boffe"; ljöd Moffes trumpetsignal,

Det är din son och hans tjej!

Ehhhh...??

Jag var rätt tagen och överraskad om man säger....

Alltså, sonen kände jag ju igen så mungiporna åkte väl upp ett par våningar men tjejen?

Nu känner jag igen minstings´hustru och är så glad att han fått en kvinna som vet vad hon vill, det behöver min älskade minsting! 

Tillbaka till minstings träningsnarkomani, han har spenderat alla helger i obskyra sammanhang och jag tänkte hon kommer att tröttna men, som det har visat sig, kom det på skam och ingen är mer glad än jag att jag hade fel.

Jag har arbetat inom IT-sektorn i stort sett hela mitt liv vilket har gjort att jag har träffat en enorm mängd med människor av de skiftande slag och en som jag kom mycket bra överens med var en säljare av stordatorer, han bjöd på fika en dag och hade med sig sina båda illbattingar han var väldigt stolt att kunna meddela att det endast var 2 år emellan dem, han hade minsann inte legat på latsidan! 

Jag kunde naturligtvis inte hålla mig utan lite försynt men ändå så att alla kunde höra meddelade att det var 52 minuter mellan mina, latsida?!?

Säljaren blev lite lätt röd om öronen och jag tog en kaka till, mycket nöjd.

Det är detta bland annat som minsting har bjudit mig på och nu skall han själv få känna på storheten att bli "farsa".

Jag gläder mig så otroligt mycket med min son att han skall bli pappa och jag gläds ännu mer åt att han nu äntligen förstått att han lever med en skönhet, som förtjänar stor uppmärksamhet, och som jag hoppas kommer att sprida sina otroligt fina färger till barnet och familjen.

Jaja, vi duochjag sonen, har råttfärgat hår men fin färg i ögonen, ok då, en kombo sitter bra.

Grattis och all lycka till er fortsatta färd längs livets stig !   

 

Sonsonen!

  <3