-Hur är det egentligen att vara ledare för ett land? 

Jag har ingen aning och kommer aldrig att få det heller men jag kan ha en aning om hur det kan vara.

Trycket nedåt på de som är ledare måste vara enormt och endast de starka göre sig besvär inför en sådan monumental uppgift.

Det sägs att fler och fler unga hoppar av politiken därför att de anser den vara alltför besvärlig och svår att uträtta något inom.

Om så är fallet står politiken inför en krasch liknande en börskrasch och då ligger demokratierna mycket illa till.

I en diktatur behöver de som har tillskansat sig makt endast ägna sig åt att bevaka sina egna intressen vilket gör att besluten och politiken i sig lämnas till diktatorn.

Det här gör att det blir ett statiskt förhållande då det endast är diktatorns subjektiva tyckande som då utgör grundbulten i ett land.

I en demokrati med fritt valda ledare förhåller det sig absolut annorlunda, där går det inte att regera med godtycket i högsätet om så sker blir det en omedelbar folklig reaktion vilket är essensen i en demokrati.

Om du har en idé som du vill realisera och den inte går i samklang med det som samhället iövrigt tycker blir det en stor uppgift att få gehör för det du tänker.

Martin Luther King, Malcom X, Gandhi, Deng Xiaoping, Nelson Mandela, Moder Theresa alla de hade en dröm en idé som de obönhörligen slogs för, några så intensivt att de fick Nobels fredspris.

Intressant att ett mentalt krigande kan ge ett fredspris. 

Vi ser dem som ikoner likt fyrbåkar lyser de med en intensitet som är gnistrande och då tänker jag, varför finns det inte idag någon fyrbåk?

-Är det så att det som en gång var en inre övertygelse idag har blivit en födkrok?

Jag hoppas inte det utan hoppas att de som ägnar sig åt politik gör det därför att de vill förändra vill förbättra vill föra skutan framåt.

Olof Palme sade "politik är att vilja" hur sanna är inte dessa ord, utan en vilja kommer du ingenstans vilket egentligen gäller allt du företar dig.

Det som igår var eldsjälar som cyklade land och rike runt, oaktat vilket land vi nu tänker på, och höll sina tal inför en mer eller mindre talrik församling är de som absolut inte hade tanken på att detta var endast en dag på jobbet.

De hade i tanke att nu har jag nått ut till 25 nya och potentiella medlemmar som jag kan värva för min/vår sak vilket är en helt annan sak än de byråkrater som idag tar limousin och jetplan till olika möten kors och tvärs.

När det är val kommer de allra som nådigast ner ifrån sina piedestaler och fjäskar för dig och mig för de vill åt våra röster så de kan återgå till sin egen värld efteråt, där du och jag inte finns eller har någon tillgång.

Bara en vanlig dag på jobbet, sade Bill;

Bara en vanlig dag på jobbet replikerade Bull fundersamt, det vet jag inte, vi träffade ju några vanliga människor, så den här dagen var nog ovanlig.      

 

Som sagt, bara en vanlig dag på jobbet.