Visar inlägg från oktober 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Gårdfarihandlare eller bofast (A)

Att leva ett kringflackande liv har sin tjusning men också sin begränsning.

Det att rota sig på en plats och i ett sammanhang kan ge både växtstyrka och växtvärk som också det kan vara begränsande.

Platsen där bopålarna slås ned är utifrån den tiden det sker det bästa tänkbara stället att bo på.

Tiden går sin väg och förändras och förutsättningarna ändras för den tidigare så väl valda boplatsen.

Den kanske rent av blir en plåga och då blir en flytt ett måste.

Det finns olika sorters människor de som är bofasta och de som är flyttfåglar.

Att vara flyttfågel har sin uppenbara fördel med att man har lätt till en förändring en förändring som kanske blivit nödvändig.

Att vara bofast har den fördelen att man blir en del av miljön, av historien, man lär sig vad det innebär att leva just där, lär känna allt.

En flyttfågel å andra sidan lär sig just flyttens sköna konst.

Att flytta kräver planering och att planera är ett absolut måste om man skall flacka runt.

Att flytta på måfå utan mål och mening blir en innehållslös tillvaro men att planera sitt flyttande är en mycket spännande resa.

Man lär känna nya platser, människor, kulturer och sätt att förhålla sig när det gäller vardag och omgivning.

Den bofaste tittar upp emot himlen och ser fåglarna dra sin kos.

Flyttfågeln tittar rakt fram i himlen och fortsätter färden.

Att vara flyttfågel är som att vara gamla tiders gårdfarihandlare.


De var de som kom med nyheter ifrån grannbyarna och staden de visste att berätta om olika händelser och människor.

Detta sätt att muntligt överföra nyheter när inget annat sätt gavs var oöverträffat.

Visserligen kryddat och skarvat med gårdfarihandlarens egen uppfattning, men varför förstöra en god historia?  

Flyttfåglar fyller lite samma funktion även om det med dagens teknologi går att få tag i färska nyheter dygnet runt.

Men lite som gamla dagars tider är en resenär ifrån fjärran alltid färgstark och spännande. 

Man samlas och vill gärna höra istället för att läsa i en tidning.

Ser gärna på kort och får sig en historia berättad.

 

Flyttfågeln har nyheter.

Den bofaste har historia.

Dessa två borde sätta sig ned och utbyta sina historier med varandra vilken berättelse skulle det inte bli!

       

Är gamla kvinnor inte människor? (A)

Jag läser till min häpnad att Sveriges Television gör sig av med kvinnor som uppnått en viss ålder.

Det sättet att agera är verkligen konstigt.

I en intervju säger Stina Dabrowski "att hon inte längre duger därför att hon har blivit en gammal kärring/kvinna och det är ingen som vill ha henne i rutan".

Det är för djävligt på ren svenska att utrangera andra människor därför att de påstås vara för ålderstigna.

Vad jag vet har Sveriges Television en kvinnlig vd som även hon numer är en gammal kärring/kvinna.

-Vad är det som gör att när en kvinna blir gammal liknas hon vid en gisten förfallen fäbod? och kan inte fort nog avpolleteras.

Jag vet inte svaret på detta men jag vet vad jag tycker om synsättet.

Det är helt obegripligt att i det land som slår sig för bröstet och säger sig vara världens mest jämlika finns denna obegriplighet som ett fult tryne.

Jag som man skäms när jag läser om detta i allmänhet och i synnerhet när den som står för mobbningen falskeligen går ut och säger att det skall råda absolut jämlikhet på alla plan.

Det vet vi nu att det inte gör.

-Vem har rätt att döma andra människor på grund av deras ålder?

-Ingen, naturligtvis.

I andra kulturer än den västerländska vördas och vårdas den kunskap, insikt och levnadserfarenhet som en äldre människa uppnått.

Det är något för alla självgoda, självutnämnda skiljepersoner att tänka på.

För egen del ser jag tusen gånger hellre ett kvalitétsprogram med Stina Dabrowski än en halvmesyr med någon oerfaren som har noll koll. 


Vi är alla människor ett axiom som också gäller gamla kvinnor!

    

En blådåres var dag

Att fara runt som en blådåre är att leva var dag så fort det bara är möjligt.

Jag kan inte låta bli att tänka på alla som vill hinna med så mycket som det bara är möjligt varje sekund.

Detta kallas också att sprutlackera.

Vad hinner man med när man sprutlackerar? 

-Att täcka en så stor yta som möjligt.

När den ytan väl är täckt så ser man inget mer.

-Jag undrar de som reser väldigt långt bort under en mycket kort period om de hinner uppleva något?

Eller är det så att själva flängadet är upplevelsen?

Att kunna säga att man upplevt hur mycket som helst under ingen tid alls, det är att maximera tiden, att vara effektiv.

Då blir man beundrad.

-Vad mycket du har hunnit med under så kort tid, blir kommentaren.

Japp!, svarar blådåren förnöjt.


-Vad säger man då om den som långsamt tar sig fram och som helst av allt sitter under korkeken och tittar på när gräset växer?

 

En tidsbandit kanske?

Jag är en absolut tidsbandit jag kan aldrig tänka mig att stressa för att vara effektiv.

När jag reser vill jag ha gott om tid jag vill slösa med tiden, att råna min tid på tid.

När jag reser långt bort vill jag ha en ocean av tid och inte behöva bekymmra mig om att behöva gå upp nästa dag 07:00 till frukost för att sedan 07:45 packa bilen och vara på resande fot 08:00.

Ett schema av denna typ får mig att fullständig sätta mig på bakhasorna.

Frukost skall man intaga någongång under förmiddagen och avresan sker när jag vill, inte när jag måste.

Jag kan i hemlighet meddela att det går alldeles utmärkt att ta det lungt även avresedagen.

Om jag hinner med att se något?

Det är ju precis det jag gör, var dag.

En blådåre på krogen beställer in alla ölsorter innan stägning.

-Varför?

För att hinna med så mycket som möjligt och så många som möjligt.

När blådåren är inne på sin sjätte öl tar jag en klunk på min första.

-Om jag missar något?

Icke!


Jag är en blådåres värsta mardröm och jag njuter varenda sekund av det.

 

    

En dag i sänder

Att leva sitt liv är att ta en dag i sänder.

Att ta en dag i sänder är inte att leva sitt liv.

Om du inte omfamnar dagen och ser den som en möjlighet utan endast som ett problem blir dagarna snart till en stor förmultnande hög.

Du vill inte att dina dagar skall vara i förruttnelse du vill att dina dagar skall vara friskt grönskande och blommande.

Att titta på något som ruttnar är demoraliseradne.

Att  titta på något som grönskar och växer är uppmuntrande.

Du skall uppmuntra dina dagar att vara växande vilket kommer att tillföra ditt liv så mycket mer näring.

Att lägga dina dagar på komposten är att dränera ditt liv på näring.

Du ägnar dig åt att ödsla din kraft och dina dagar på något som inte bidrar till ditt liv.

Ett grönskande liv är vad alla vill ha.

Ett förmultnande liv är vad ingen vill ha.

Bestäm dig för att inte låta nedbrytningen leva ditt liv.

Bestäm dig för att låta grönskan leva ditt liv.

Du kommer att le åt dina dagar och omfamna dem.

Lägg inte dina dagar i träda utan låt dem växa.


Lev dina dagar nu.


    

Mobbning (A)

Varför tar sig vissa rätten att förminska och förolämpa andra människor?

Detta under förevändning att de inte tycker att dessa passar in i deras värld.

-Vilken värld är det?

Att mentalt ge sig på en annan människa är en feghet utan like.

Det finns ingen eller mycket liten chans att försvara sig emot denna försåtlighet.

Man finns inte och i slutna kretsar förfasas det över hur fullständigt idiotiska och konstiga de är som inte sjunger med i den falska kören.

Det finns inget som är så lågt som detta att inte våga stå för sin uppfattning inte våga säga det man tycker.

Det är mycket obehagligt att säga ifrån till en annan människa men det är nödvändigt för din egen självkänsla och minns att man passar inte ihop med alla.

Att inte på ett värdigt och anständigt sätt ha förmåga att uttrycka detta till någon visar endast ett tillkortakommande och en mental missväxt.

Har man synpunkter kan dessa framföras utan att mottagaren behöver sänkas.

Det som dock är förhärskande är just detta att det blir tyst och ingen chans gives.

Att selektera vilka som skall få vara med i gemenskapen eller inte är en utslagning som endast de svagaste ägnar sig åt.

Tänk efter, 

-Vilka är de som ivrigast hänger sig åt att vara tongivande när det gäller att nya medlemmar skall få eller inte få tillträde till gemenskapen?   

-Jo, det är de som är svagast, ynkligast och med den minsta av personligheter.

-Varför gör de detta?

Därför att de ser sin position hotad om det kommer in någon som är mer färgstark och med en större personlighet.

Detta sätt att agera är det som är lägst hos människan och kallas mobbning. 

 


Utbränd ?!? (A)

När någon är utarbetad eller som man sade tidigare utschasad säger man idag att den personen är utbränd.

Detta är fullständigt obegripligt för mig.

Titta på ett hus som är utbränt så förstår ni vad jag menar.

Hur kan det vara så att de som inte behärskar språk har en vägledande ställning och att deras okunskap blir vedertagen.

Samma sak är det med skylten som säger att man som bilist skall stanna. 

Den stavas STOP.

Stop är ett mått för öl.

Vi vet ju alla att öldryck och bilkörning inte hör ihop.

Det som är konstigt är att dessa fel blir en standard. 

Samma sak gäller för ordet "Tjugohundra".

-Vad är det för ett ord?

-Säger vi "Tiohundra"?

Nej, det gör vi naturligvis inte vi säger "ettusen" eller "tusen".

-Varför envisas då skråkmaffian med att kalla "tvåtusen" för "tjugohundra"? 

Jag vet inte varför det är så konstigt att kalla ord för det de heter.

Är det månne så att språket i sig är så utarmat idag att det är tvunget att hitta på nya ord eller skapa fullständigt omöjliga verbala tolkningar som ingen använder därför att de är helt ologiska med hur vi tänker vårt språk.

Jag har skrivit i tidigare krönikor om det fullständigt meningslösa med att döpa om föresteelser med nya ord just därför att vi tänker inte som dessa numer heter.

Vill ni läsa den finns den längre ned i listan och heter "Varför hittar vi på nya namn?"

Jag tycker det är dags att ta tillbaka språket ifrån dem som endast ser som sin uppgift att inveckla istället för att utveckla.

 



Nu är vi igång på allvar med RadioA

Vi Hörs!

www.radioa.es 

Facebook-sidan Radio Averroes

Jag har alltid varit en radiolyssnare allt sedan mycket ung ålder då jag fick ärva en kristall-mottagare med vilken jag lyssnade på Radio Nord.

Sedan blev det en stor pjäs som gick under benämning radiogrammofon, ja ni vet en kombinerad radio med grammofon i sig. Det var spännande att sitta framför den och lyssna.

Jag blev en mästare på att operera både radio och grammofon när rören i den blev varma hade den en speciellt doft, det glömmer jag aldrig.

Sedan kom batteriradio och helt plötsligt var det möjligt att ta med sig radioapparaten vilket var föregångare till dagens lösningar.

Jag har lyssnat på alla möjliga program alltifrån högmässan till genre-program om dödsmetall. 

Radio är, som jag ser det överlägset medium, det är hyfsat lätt för den som vill att komma igång och det är inte alltför kostsamt. 

Det finns olyckskorpar som kraxar att radion håller på att försvinna, det tror jag inte alls.

Gå ut på nätet och titta hur många  som startat upp sin egen dröm-radiostation och med vilket intresse och engagemang det är gjort.

Det är möjligt att de stora drakarna har problem att dra runt lasset i nuvarande form de får väl göra som tidningarna gå ut på nätet och etablera sig där.

Nu har turen kommit till mig att få förverkliga min dröm, att starta en radiostation.

Jag har tänk så länge på att det vore roligt att prata i radio och spela musik, det skall jag nu göra i min egen station.

Det är en mycket intressant resa in i radions värld där teknologin är IT-baserad och absolut digital fjärran ifrån allt vad rör heter.

Det är en hel del att tänka på och då är det tur för mig att jag har haft duktiga vänner som hjälpt till under denna resa.

Nu är vi klara och vi har på allvar kommit igång 30 september 2013.

Du hittar RadioA på följande adress;

www.radioa.es 

eller på 

Facebook-sidan Radio Averroes

Jag vill med dessa ord hälsa dig som läser välkommen till RadioA

RadioA har som sitt motto;


Vi Hörs!