Visar inlägg från februari 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Råttornas natt

I de mörka, djupa, fuktiga, smutsiga kloakerna bor råttorna här härskar natten.

Dessa har inte något annat liv än det som kloakerna erbjuder.

De lever sina liv i mörker och får inte mer ljus än det som sipprar ned från enstaka galler i gatan.

Här formas en kultur ett samhälle som bygger på ängslighet och rädsla.

Den som sticker ut blir omedelbart avrättad, här gäller endast likformighet.

Detta samhälle är byggt efter modellen att ingen invid skall ta sig för något utom de självutnämnda ledarna.

Vad som försiggår hos de som styr vet ingen om du frågar får du inget svar.

Det som är bra för kollektivet är bra för dig, du skall göra och tänka som oss.

I detta mörker är endast den egna tanken fri så länge den är just din egen.

Att uttala en avvikelse betraktas som ett brott som omedelbart straffas med en aldrig sinande ström av mobbning av de övriga individerna i samhället.

Värst är de råttor som vuxit sig stora och som har tagit sig rätten att abonnera på det de tror är sanningen.

Så föds det en individ som inte är lik alla andra, en yster, färgstark och sprakande utter i råttsamhället.

En utter som är lekfullt begåvad och som tror sig leva i ett fritt samhälle.

Reaktionen från kollektivet låter inte vänta på sig, det förfasas, hånas, förolämpas och till slut avrättas.

Vem tror uttern att uttern är? vi vet bäst hur det skall vara och hur det skall förhålla sig.

Rätta in dig i ledet eller så kommer vi att förminska dig tills du är osynlig.

Ett samhälle som reagerar och agerar på detta vis är dömt till undergång.

Om det inte finns en acceptans och en tolerans finns det heller ingen frisk luft att andas, allt kvävs.

Det kan aldrig vara så i ett samhälle att det är en liten klick som avgör vad som är rätt eller fel.

Är detta det samhälle våra förfäder kämpade för att skapa ?

Svaret blir naturligtvis, nej!

De kämpade för ett fritt samhälle.

Se till att vi restaurerar och återvinner denna tanke.

Klättra upp ut kloakerna och börja lev!

Varför är äldre erfarenhet något som ratas?

Alltför ofta i Sverige av idag ratas det som benämns erfarenhet, äldre erfarenhet.

Det känns som om det som alla hyllar nämligen erfarenhet är något som inte tas till vara på, något som inte tas på allvar.

Varför?

Jo, därför att erfarenhet är något som du får med åldern och att vara gammal i Sverige är idag något som är fult.

Är då erfarenheten också ful?

Nej, så är det inte, erfarenheten är inte ful, vi pratar om en erfaren hantverkare, en erfaren banktjänsteman etc. något som vi alla finner gott.

En erfaren människa är någon att lita på. 

Vi förutsätter att det är en en ung människa som skall besitta erfarenhet vilket, med någon sorts automatik, då är bra.

Men om erfarenheten besitts av en äldre, gammal, människa antas den vara gammalmodig alltså inte modern.

Och då är det inte en människa att lita på.

Vilket nys är inte detta resonemang!

Hur många gånger ser vi inte att unga människor gör om samma misstag som begåtts tidigare i historien alltså av de som är äldre eller gamla.

Gör de äldre om sina misstag igen? Jo, det finns de som gör det.

Det finns naturligtvis de som aldrig lär av sina misstag men de flesta lär sig läxan.

Vad är det som gör att vi i Sverige inte kan acceptera den äldre erfarenheten utan det skall alltid vara den yngre erfarenheten ?

Jag kan inte svara på den frågan men jag kan säga följande;

Om jag inte lyssnat på min mors råd hade jag inte varit den människa jag är idag. Jag hade varit ett hällregn misstag rikare och en äng äldre erfarenhet fattigare.

Det är dags för detta storförgoda land att erkänna den äldre erfarenheten och absolut börja använda sig av den.

Det är av riksintresse och det genererar ett kapitaltillskott för oss alla!

Våldet är ett personligt val.

Våldet är inte ett utanförskap, det är ett personligt val.

Våldet i Sverige har aldrig varit råare mer brutalt och mer utstuderat än nu.

Jag läste i tidningen om ett gäng unga människor som rånat ett gammalt par i 80-års åldern i sitt hem.

De som rånade var mellan 17 och 22 år.

Var är det för fel på dessa, jag vill inte kalla dem människor, varelser eller djur som tar sig för att råna fullständigt hjälplösa äldre som inte gjort någon det minsta förnär.

Vilka är dessa varelser som tror att de har rätt att våldföra sig på andra som är fullständigt hjälplösa?

Jag vet inte var rånarna kommer ifrån och det gör fullständigt detsamma, vem  som än tar sig denna fruktansvärda rätt att man tror sig ha mandat att behandla sina medmänniskor som det passar skall i fängelse för evig tid. 

Jag är så förbannat trött på dessa som våldför sig på andra utifrån någon snyft-vals att de är socialt skadade att de inte har något att göra, inget jobb.

Som människa, om du nu är det, har du alltid ett val, du har ett mänskligt val.

Du väljer om du vill uppföra dig som en människa eller som ett djur detta är endast ditt eget val och har absolut inget att göra med yttre faktorer.

Det är endast inre faktorer som spelar in.

Man kan säga att det illasinnade våldet är värre än vad ett djur gör då dessa inte har någon medveten ondska i sitt sinne.

Att välja att vara människa är att välja icke våld.

Det betyder att du respekterar din medmänniska och det betyder att du förstår att du inte våldför dig oprovocerat på något sätt emot någon.

Du gör valet att respektera din medmänniska och det valet har alla, det finns ingen som av utifrån kommande skäl kan avsäga sig sin själ, sin hjärna och sitt hjärta.

Är dessa 3 delar med i ditt val kommer du aldrig att begå våldshandlingar.

Ingen har rätten på sin sida att kränka en annan människas integritet.

Ingen har rätten på sin sida att våldföra sig på en annan människa varesig psykiskt eller fysiskt.

Det får bli ett slut på detta !

Man får inte säga vad man vill och inte vara kritisk.

Jag har på senaste tid rest mycket i världen för att jämföra med Sverige och det jag konstaterar är att Sverige är ohjälpligt på efterkälke.

Det är ett litet insnöat land i Europas utkant.

Sverige är idag vad Öst-Tyskland var igår så jag har döpt om landet till DDR-Sverige.

Jag bor delar av året i Spanien och även om det gungar så är det tusen gånger bättre att leva där än här i Sverige.

Det är ett konstigt förhållande som råder, det gäller alla, man får kritisera Sverige så länge man slätar över och ändå medger att det är det bästa landet.

Jag kan inte förstå hur detta kommer sig.

Är man kritisk skall man vara kritisk inte kanske kritisk.

En diskussion kan fortgå enligt följande;

"Jag tycker att det är för djävligt med skattetrycket och byråkratin i Sverige den ligger som en blöt filt över alltihopa och politikerna gör ingenting för att hjälpa oss företagare."

"Vi får ingen hjälp av försäkringskassan när vi är sjuka och vi tycker att invandringen är på tok för hög."

"Brottsligheten har ökat och är mycket mer våldsam nu än tidigare."

Dessa argument och diskussionsparametrar är i Sverige lika med att svära i kyrkan.

Du som individ är inte tillåten att uttrycka dessa tankar. Om du tycker så, håll för fan käft om det.

Blir du intervjuad och uttrycker ditt missnöje kommer intervjuvaren ofelbart att fråga om du inte ändå tycker att Sverige är bra att leva i och att vi har det bra här.

Du som intervjuad skruvar på dig och ger med dig alternativt om du står på dig kommer du aldrig till tals.

Detta kan sammanfattas med ett uttryck " mental Stalinism".

I Sverige råder det konsensus om vad man skall tänka och den som går utanför de accepterade ramarna är automatiskt en fiende till etablissemanget.

Det är exakt så som det gick till i Nazi-Tyskalnd och Sovjeunionen det börjar med en mental inskränkning sedan blev det brottsligt att uttala vissa saker med fängelse som påföljd. Det är en tidsfråga innan det blir olagligt att skriva vad du vill. Det finns restriktioner idag vad du får skriva om, censuren finns där.

Den vägen har Sverige nu beträtt.

Sverige är inte för våld så du som kverulerar tystas på ett mer raffinerat sätt, med hjälp av myndigheter.

Vi är långt inne i Kafkas värld och de är få som märker och uppmärksammar detta och ännu färre som gör något åt det.

Läs och begrunda...............

Dagens inlägg på bloggen har jag hämtat ifrån Dagens Nyheter och jag skall inte orda så mycket om det annat än att det är fruktansvärd läsning och att det politiska etablissemanget är oförskämt nonchalanta och adresserar inte de problem som vi vardags-människor har att brottas med. Jag såg Kvällsöppet igår i TV4 och där satt det en livfull skara människor som diskuterade Björn Ranelids medverkan i melodifestivalen för full hals och att det borde finnas genuskonsulter/lärare på dagis. Vad är det för fel på svensken varför vågar man inte adressera de verkliga problemen, är svensken feg och falsk? 


Nu till artikeln:

Invandrare "krigar" mot svenskar med rån

Malmö.

Vågen av personrån som drabbat Malmö det senaste året är till en del "ett krig mot svenskarna". Det säger elva unga rånare med invandrarbakgrund som motiv till att de bara ger sig på svenska ungdomar.

De unga rånarna har intervjuats av Petra Åkesson till hennes C-uppsats i sociologi.

- Jag hade läst Brås rapport om unga rånare i Stockholm och Malmö och ville veta varför de rånar andra unga. Det är ju oftast inte mycket pengar det handlar om, säger hon.

Petra Åkesson fick hjälp av kuratorer vid tre skolor och en organisation som arbetar med unga brottslingar för att få kontakt med de unga rånarna. Hon intervjuade dem både enskilt och i grupp.

- Det var tur att jag använde bandspelare för de svar jag fick var så anmärkningsvärda att jag fick lyssna flera gånger för att riktigt inse vad de sagt. "När vi är ute på stan och rånar så krigar vi, vi krigar mot svenskarna", var ett återkommande argument.

- Pojkarna från en av skolorna berättade leende att "det kommer en härlig känsla genom kroppen när vi rånar, man känner sig nöjd och glad, det känns som man har lyckats".

De intervjuade pojkarna är mellan 15 och 17 år och en av dem förklarar för Petra Åkesson vad makt innebär för honom.

"För mig är det att svenskarna ska lägga sig ner på marken och pussa mina fötter."

- De unga rånarna känner en kick av att utföra avvikande och riskfyllda handlingar och de pratar mycket om hur lätt det är att råna svenskarna. Och kicken blir ännu större när de är medvetna om att rånen är så enkla att utföra. "Det är så lätt att råna svenskar, det är så lätt ", sade en av pojkarna.

De unga rånarna planerar inte sin brottslighet.

"Nej, när vi ser några svenskar som verkar rika eller har bra mobiler så rånar vi dom."

Under intervjuerna talar ungdomarna om svenskarna som mesiga, rädda och dumma.

"Svenskarna gör ingenting, det bara ger oss sakerna, de är så mesiga."

- Ungdomarna varken planerar eller organiserar de brottsliga handlingarna och har därför inte något affärsmässigt förhållningssätt, säger Petra Åkesson. Det som i stället är utmärkande för deras handlingar är att de ser sina rån som en livsstil.

Varför detta hat mot svenskar?

- "Dom hatar ju oss", svarar pojkarna med en sorts självklarhet, säger Petra Åkesson. En av dem gav ett litet, litet exempel.

"När en svensk handlar i Pressbyrån får han pengar tillbaka i handen, damen bakom disken ser honom i ögonen och ler. När vi handlar lägger hon pengarna långt ifrån sig på disken och tittar åt sidan."

Var det svårt att få de unga rånarna att prata om sin brottslighet?

- Nej, inte när vi väl träffades. Det var snarare så att de skröt om vem som rånat mest. Sedan har jag nog haft en stor fördel av mitt utseende. Jag är adopterad från Sri Lanka så de betraktade mig nog inte som en av "dom", svenskarna.

Malin Åkerström är professor i sociologi med inriktning på kriminalvetenskap och hon har varit handledare för Petra Åkesson.

- Petras uppsats är unik. Så vitt jag vet har ingen i Sverige tidigare tagit reda på varför ungdomar rånar andra unga, säger hon.

Varför finns det så mycket hat mot svenskar bland dessa ungdomar?

- Hat är ett för starkt ord. Men när det gått så långt att unga människor känner sig så frustrerade att de väljer att slå tillbaka mot samhället genom kriminalitet, då finns det också stor risk att de kan utnyttjas av både politiska och religiösa fundamentalistiska krafter till ännu värre handlingar.

Malin Åkerström ser bara en lösning.

- Arbete till alla. Bidrag och alla dessa kurser ökar bara förbittringen. För mycket välvilja blir till sist ett förtryck.

- Om det krävs en avreglering av arbetsmarknaden för att skapa fler jobb, så måste vi göra det.

Att skriva.........

Jag läste en intervju med en författare som påstod att hon är  känner sig så ensam i sin skrivarstuga.

Jag kan inte förstå vad hon menar.

I min skrivarstuga kryllar det av folk, händelser och miljöer.

Ja, inte verkliga utan i min fantasi och det är ju just det som gör att ensamheten blir så rik nämligen möjligheten att få skapa din egen värld utan inblandning av andra.

Inga byråkrater, inga oförskämda människor, inga som talar om för dig vad du skall göra när du skall göra vad, du är din egen mäster.

Det är anarkistsikt men jag gillar det.

Jag bestämmer vad som skall ske, när och för vem.

Det är en ganska häftig upplevelse, som jag tror att de flesta vill vara med om.

Att få skapa en värld där du har det sista ordet där du har den yttersta bestämmande-rätten, jag förstår mer och mer varför ungdomar försvinner in i sin cybervärld med spel, kontakt-siter och chattsidor.

Det ger en oanad känsla av frihet att få råda över sin egen vardag att få bestämma själv.

Idag har vi lite eller inget av den varan i Sverige det kommer påbud överallt ifrån vad vi ska göra när vi skall göra vad.

Det är våld och förnedring på gator och torg så det är inte undra på att så många sitter hemma och träffas via nätet i cyberrymden.

Detta är naturligtvis en utveckling som är oacceptabel och i långa loppet ohållbar.

Men att nu och då få känna sig som mäster/skapare av sin egen värld/vardag tror jag är mycket nyttigt och också kreativt.

Att få använda sin egen fantasi och skapa att möjliggöra och synliggöra det jag vill och det som är viktigt för mig är en enorm upplevelse.

Vi bor i ett samhälle som strävar efter en utjämning och utslätning på ett groteskt sätt.

Jag trivs alldeles utmärkt i min fantasistuga och uppmanar fler att bejaka sin fantasivärld,

lev ut den!

Som Askungen säger i filmen när hon funderar hur balen på slottet är;

Den är säkert jättetråkig och trist och inget att ha

och säkert alldeles underbar.

Jo, så är det med fantasin den är alldeles underbar om du vågar släppa fram den.

Så är det i min skrivarstuga jag har det alldeles underbart och minst av allt ensamt.   

Sydafrika dag 19 -24

Dag 19, 20

Vi åker till vindistrikten och passerar en vingård som heter Graham Beck och som har ett mycket solitt och berömt vin både rött och vitt.



Den gård vi besöker odlar rött, det visar sig att de flesta av de stora gårdarna har olika anläggningar för rött och vitt vin. Det har med jorden, klimatet etc att göra. Detta är något jag inte visste att det krävs olika förutsättningar för rött respektive vitt. Vid denna anläggning fanns en stor damm där de hade koi och inte vilka som helst utan riktiga bamsingar. Jag berättade för dem att min ene son var mycket intresserad av koi vilket de tyckte var roligt och gav dig Ludde en stående inbjudan.


Vi kommer fram till en stad som heter Robertson och ett guest house som drivs av ett tyskt par vilket gör att Moffe, som talar tyska flytande, inbegriper sig i ett aldrig sinande samtal.

Om det är vinet som givit namnet till staden eller tvärt om vet jag inte och det kan kanske göra detsamma. Det är en annorlunda känsla att befinna sig i ett vindistrikt man liksom andas vinångor, vintillverkning det är ett annat tempo i en sådan stad. Vintillverkning är något som tar tid och något som vinodlarna ägnar sig åt med den största noggranhet. Allt genomsyras av traktens vingårdar som det finns många av, hur många som helst.

Efter Robertson körde vi till Franschoek en superinne stad där allting är dyrare än allting annat. Det var kul att se även det som omväxling till det övrigt mer jordnära vi upplevt. Franschoek  anses vara det förnämsta vindistriktet i Sydafrika vilket också påverkade allt annat. Och det skall sägas att restauranterna där var helt superba med mat och vin som fick gomseglet att göra vågen.

På vägen till Franschoek, som gick förbi bergigt landskap, fick vi se babianer som helt obekymrade knallade omkring på vägen.


Efter att ha varit runt i Stellenbosch och Franschoek förstår vi nu varför Sydafrika är en av världens bästa vinproducenter.

Dag 21

Vi återvänder till KapStaden efter en 16 dagar lång utflykt. Vi har nu 4 dagar att upptäcka mer om denna stad som rymmer c:a 4 miljoner innevånare. Den är en smältdegel inte olik San Francisco med en mycket speciell blandning av arkitektur och människor. Den här staden har det mesta man kan önska. Den består av 3 delar och ligger mellan hav och klippor vilket gör att det blir mycket olik topografi i en och samma stad.

Kapstaden sedd ifrån Robben Island.

Forbollsarenan som byggdes till VM 2010.

Detta är ett kollektiv som ett gäng svarta konstnärer driver vi åt lunch där och fick för första gången bekanta oss med det etiopiska köket det var gott.





Kollektivet sett från gatan.


Dag 22

Åker till Robben Island, vilket på sin tid var ett högsäkerhetsfängelse där endast svarta politiska fångar satt fängslade, Nelson Mandela och många andra.Det är inte en speciellt trevlig upplevelse men nyttig. Jag kan inte förstå hur de som satt fängslade där klarade av 15-20 år i en cell som mäter 2 x 2 meter. Hur det nu än var så spirade ett hopp och en vilja till försoning med och avskaffandet av det vidriga apartheid-systemet hos dem som var internerade här. Man kan säga att dagens Sydafrika föddes där och då.


Vår guide, som själv varit fånge i 10 år på Robben Island, berättade att när Nelson Mandela blev fri var det första han uttryckte att han ville ha en försoning i landet och att alla svart som vit som färgad var välkomna till bords.

Rastgårdarna är sandplaner med liten eller ingen växtlighet.

Nelson Mandela satt i fängelse i 27 år varav 25 på Robben Island, att kunna vara så storsint är få förunnat, detta är Mandelas cell.


Nelson Mandelas hörna.

Träden och buskarna planterades där under tiden han satt på Robben Island. Här diskuterades och planlades för mogondagen det som är dagens moderna Sydafrika.

Det synsättet som Nelson Mandela gav uttryck för vid sin frigivning genomsyrar Sydafrika idag vilket gör att du som människa är viktig i alla skeenden. Detta märks tydligt när man besöker restauranter eller affärer, som kund du är viktig och framförallt syns du , inget av detta finns i dagens Sverige.

Dag 23   

Åker vi en tur till Langebaan en vacker stad som också den ligger vid en lagun.


Lagunen, som ligger i ett stort naturreservat, hyser valar och delfiner när det är säsong för dem.

Detta är ett paradis för drak-surfning.


Dag 24

Efter en otrolig resa i ett fantastiskt land har det nu blivit dags att ta farväl och styra kosan mot den arktiska träskmarken.

Det var första gången för mig i detta väldiga land men absolut inte sista så jag säger till Sydafrika, på återseende.


Sydafrika dag 11-18

Dag 11
Vi åkte till Hermanus en ort som är världskänd för valskådning.



Det finns, undantaget om man åker till sydpolen när det är sommar där, ingenstans där det är så frekvent med valar, ett eldorado för den intresserade. Hermanus är en fin stad, mycket trevlig med en skön blandning av gammalt och nytt. Den är otroligt populär och det anses fint som snus att bo där, vilket medför att bopriser på hus och lägenheter är skyhöga. Vi bodde 6km utanför staden alldeles vid en enorm strand, den var säkert 200 meter bred.


Dag 12 och 13
Gick färden till Garden Route Game Lodge. Det var dags att bekanta sig med det vilda Afrika. Jag tänker inte skriva så mycket om denna vistelse utan låter istället bilderna berätta.











Dag 13 och 14
Efter en otrolig vistelse på Game Lodge kör vi till Mosel Bay och startar färden på Garden Route, det är en vägsträcka med en otroligt yppig grönska. Sydafrikaner tycker att denna väg är det vackraste som de har. Det är naturligtvis beroende på att landskapet iövrigt är savann och klippor med begränsad växtlighet. Vi kommer så fram till Indiska oceanen, vilken mäktig känsla.


Det första som möter oss är en varm vind ifrån havet, vi sätter oss i en strandrestaurant och dricker en kall öl. Jag kan säga att kombinationen kall öl - nästan 40 grader - varm havsvind är oslagbart!!!


Vi har en dag på stranden det är otroligt att bada i dyningar som ligger runt 7-8 meter i höjd. Man ligger och liksom flyter iväg till en annan värld.


Dag 15, 16, 17

Färden går vidare till Knysna via Wilderness som är ett naturreservat och är känt för sin enorma strand. Den är nog den största strand vi sett och är självklart ett populärt turistmål. Vi intog en god lunch med en magisk utsikt.


Knysna är en stad som ligger vid en stor lagun som har bildats då havet har gröpt ur berget och det har blivit en jättelik port, mäktigt. Knysna består av ett antal öar också, vilka är bebyggda med både gammal och ny arkitektur. Det är mycket stora hus, i Sydafrika behöver man inte bekymra sig om uppvärmningskostnader, och tomterna är oftast enorma och mycket välskötta. För att göra Knysna än mer attraktivt som turistmål har man byggt en järnvägsbro över lagunen där det tuffar ett gammalt tågset med ånglok.


Detta hus ligger verkligen på klippkanten.

Klipporna störtar rakt ned i havet och är mycket höga, inget för den som har höjdskräck.


Det är en betydande chartertrafik i lagunen med diverse båtar, det mest spektakulära är en hjulångare.

Lite olika spännande byggstilar.


Dag 18

En av resans absoluta höjdpunkter är Birds of Eden.

Det är en voljär om 23 hektar med 34 meter upp till lövtaket, en strålande anläggning. Här har man samlat all världens fåglar och har i dagsläget över 100 arter och mer än 3000 fåglar. Vi njöt i fulla drag och låter bilderna berätta.



En guldfasanhanne och jag på promenad.



Efter ett antal oförglömliga dagar i Knysna med omgivning gick färden vidare till vindistrikten......